29 januari: förkyld

Jaha så till slut fångades jag in av en förkylning. Då är det mysigt att sitta vid brasan och dricka te.

Louise kämpar med sin nya dator.

I onsdags åkte Louise med mig in till Cambridge. Vi gick runt lite, tog en fika och sen åkte jag till Bell's International School och till min intervju. Var fruktansvärt nervös eftersom jag inte visste vad som väntade. Ytterligare tre kvinnor som sökte kursen deltog i intervjun som hölls av en av de ansvariga lärarna. En mycket trevlig man och stämningen var avslappnad. Trots det var det en timmes prövning av grammatik, ordförståelse och vi fick till och med hålla varsin kort lektion. Jag var så slut av anspänningen att jag mådde illa efteråt och gick och la mig tidigt. Resultatet kommer nästa vecka. Just nu har jag ingen aning hur det gick. Jag var den enda som inte hade engelska som första språk och vet att jag gjorde en del språkmissar.

Torsdag och fredag var jag på Samuel Ward Academy. En högstadie - och gymnasieskola i Haverhill. Helt stum av beundran för dessa lärare som undervisar 26 50-minuterslektioner/vecka. Start varje dag kl. 8.30 med mentorstid och slutar undervisa kl. 15. Under fm har de 15 minuters fikarast och sedan 30 minuters lunch. That's it! Inga raster mellan lektionerna  utan de får rusa till nästa rum och grupp. Hela eftermiddagen och halva kvällen går till planering och efterarbete.
De yngsta eleverna har under de första två åren något som de kallar "instructional" varje dag. Det är 25 minuters intensiv, interaktiv undervisning i matte, engelska och språk (franska, tyska). De har upptäckt att det ger stora framsteg. Dessutom har de också en hel lektion/vecka i dessa ämnen. Jag imponerades. De har smartboards i varje klassrum och de används flitigt och mycket interaktivt. Jag måste lära mig att använda den till hösten! De har stödlärare i varje klass och bra tänk i specialundervisningen.

Skolans upptagningsområde är tufft. Många med social problematik och dålig support hemifrån. Trots det har eleverna genom höga förväntningar gjort stora framsteg och lyckats ta sig till toppresultat. Det är väldigt lugnt på skolan och eleverna är vänliga mot varandra och andra.

På fredagen körde jag själv till skolan för första gången. Var otroligt stolt när jag efter 45 minuter tagit mig till staden men väl där var jag helt förlorad. I 30 minuter irrade jag runt tills jag kom på att jag kunde använda min iphone som navigator och hittade skolan till slut.

Igår bakade jag kanelbullar till framförallt Louise son Harry. Han älskar dem och efter bara några timmar var hälften uppätna. : )

Tar det lugnt med en förkylning i kroppen och inväntar besked om kursen de närmsta dagarna.


I kväll ska jag skypa med Josse och Linus och Dina! Spännande!

23 januari: Grammatik, grammatik...

Packade upp de sista sakerna igår. Inser nu att jag inte är på semester utan ska bo här ett tag.

Idag försöker jag fokusera på grammatik. Har besvarat alla språk - och grammatikfrågor som ska skickas in till skolan i Cambridge innan jag kommer dit på intervjun. Blir ganska nervös när jag tittar i grammatikboken och inser hur mycket jag har att lära. Vet inte riktigt vad de går på och hoppas jag inte säger för många konstigheter då.

Helgen har varit lugn. Vi har varit hemma mest. Städat lite. Uträttat ärenden och i lördags kväll satt jag barnvakt. Louise och Steve var ute och åt med dottern Camilla, hennes pojkvän och hans föräldrar. Jag var hemma med William och tittade på "The King's Speech". Otroligt bra film!

Igår kväll åt vi en äkta engelsk söndagsmiddag med kyckling, potatis, sås, broccoli, spenat, morötter och squash. Avslutade med en Christmas pudding. Mums! Tyvärr gillade inte magen den. : (

I morse gick jag en långpromenad med Bobby ute på fälten. Det har blivit en härlig rutin när jag inte måste iväg tidigt. Häftigt när fasaner, rådjur och harar springer åt olika håll när vi kommer. Clara skulle vara vild av lycka om hon fick jaga runt här. Bobby behöver en hel del uppfostran så jag har börjat med att belöna honom för alla bra saker han gör som tex kommer på eget initiativ, kommer när jag ropar eller visslar, sitter still när bilar, cyklar och människor passerar(han vill helst rusa efter alla). Tycker det går framåt faktiskt så det går att lära gamla hundar sitta. (Bobby är 9 år)

Jo just det! Igår körde jag in till den närmaste staden Bury St Edmunds alldeles själv! En halvstor stad som man måste upp på motorvägen för att komma till. Fortfarande är det 1.an och 2.an som är svåra att få i och avståndsbedömningen till vänster. Ovant men det känns bättre för varje gång.

Nu måste jag skriva klart grammatikuppgiften och sedan åka iväg med den till postkontoret.

Ute blåser vårvindarna, solen skiner och rödhaken sitter utanför köksfönstret och äter.

Bye!

Här är det! Så ni hittar när ni kommer och hälsar på. :)

20 januari : Dagsregn

Gårdagen var en glad dag.
Jag var med Louise till hennes lågstadieskola och hjälpte till i en klass med 10-11-åringar. Roligt och lärorikt. Alla barnen var öppna, ville prata med mig och hade inget emot att jag satt bredvid och lyssnade eller hjälpte till.

Westfield Primary School

På lunchen gick jag till en högstadie/gymnasieskola och träffade huvudansvarig språklärare. Frågade om de kunde tänka sig att ha mig i släptåg några dagar i veckan. Hon blev jätteglad och idag ringde hon och berättade att de alla ville släpa runt på mig! Jippie! Hur det än är så ger det mer att se undervisning i de åldrar jag har hemma och jag kan också berätta mer om den svenska skolans verksamhet på högstadiet och gymnasiet än lågstadiet. I alla fall roligt att ha sett hur barnen har det innan de kommer till high school eller college.

Louises klassrum. OBS! Smartboarden. Fanns i alla klassrum.

Louise undervisar förstaklassare = 5-åringar. Var med henne lite och förundras över hur olika vi ser på barns behov. Vare sig de är 5 eller 11 så är det tuff disciplin som gäller och offentliga utskällningar. Blir spännande att se hur det är i de högre åldrarna. Ska dit på torsdag. I Louises skola har de eftermiddagskurser och en av dessa var att lära barnen "Riverdance". Fascinerande hur den irländska läraren lyckades få alla små att få koll på höger, vänster och ben och hopp. Det var första lektionen.

Barn mellan 5 och 10 lär sig Riverdance.

Idag har jag suttit och gjort förberedande uppgifter inför intervjun på onsdag. Grammatik, grammatik och uttal. Köpte ena kursboken igår. En härligt tjock grammatikbok som jag nu tänker beta av inför kursstarten. Kursen lär av andra att döma inte vara någon semester. Till och med engelska engelsklärare säger att det är bland det tuffaste de gjort. Hjälp! Ska bli antagen först.
Gick en lång promenad i regnet med Bobby idag. Han kunde springa fritt över fälten och det var mysigt. Han behöver en hel del uppfostran bara annars en jättego' labbe.

17 januari: Första bilturen

Så blev jag till slut tvungen att ta tjuren vid hornen och ge mig ut med bilen. Tack och lov satt Louise  bredvid. Hade införskaffat ett P som nu sitter både i fram och bak för att varna medtrafikanter om att jag är lite osäker. Hoppas de är snälla.
Vi körde på småvägar och lite större men jag kände mig inte mogen för motorvägen än. Det gick bra och är stolt som en tupp. Trots ovanan att växla med vänster hand var det svårt med avståndsbedömningen på vänster sida. Ja, ja jag vänjer mig säkert.

Fick mail från CELTA-kursskolan ikväll. Jag har blivit accepterad och får gå vidare till nästa steg som är en intervju. Den 25 januari kl. 14.00 (om en vecka!) är det dags att åka in till Cambridge och hoppas att jag blir antagen men närmast är jag nervös inför morgondagen. Jag ska följa med Louise till hennes skola för att vara med som stöd/assistent. Har ingen aning om vad jag kommer att få göra eller var jag ska vara men hoppas hänga med Louise till att börja med. Det blir ett volontärjobb så det lär inte ticka in några pengar men jag får insyn i skolsystemet och lär mig säkert massor.

16 januari

En skön återhämtningsdag med mycket utfört.
Ringde CELTAkursskolan och fick veta att det bara finns en plats kvar på kursen som startar 27/2. Irriterad över att informationen inte funnits pga problem med deras websida. Snabba ryck. Jag fyllde i ett formulär, bifogade mina bilagor med betyg, rekommendationer och CV samt en kopia på mitt pass. Till detta önskade de ett handskrivet brev på 300 ord om varför jag vill gå kursen och vad jag tänker göra efter kursen. Så det blev en stunds författande. Därefter fick jag städlust och skurade golv och diskade.

Bobby

Det strålande vädret lockade ut mig på en promenad med

labradoren Bobby. Herregud vad stark han är! Vi gick i 45 min

utmed en mindre väg. Fasaner flög förskräckta upp när vi kom och Bobby mumsade i sig en massa saker som jag inte vill veta mer om.

 Hemma igen korrekturläste Louise mitt brev och sedan kastade vi oss iväg till posten.
Ett kortare besök på Sainsbury's resulterade i ett par kassar med mat och tröjor. Alla dessa stormarknader som finns överallt och alltid fulla med folk. Det är ett väldigt shoppande i det här landet och många affärer har öppet dygnet runt.
Besök hos en av Louise vänner, Liz, som talade med härlig Londonaccent, ständiga vitsar och härliga gapskratt. Bjöds på te och Christmas cake först, därefter ett glas en medeltida starkvin med honung som heter Mead. Se där två typiskt engelska saker.
Vi avslutade kvällen på en indisk restaurang i Bury St Edmunds.

Husets framsida. Det är byggt av flinta och tegel. Byggt i mitten av 1800-talet och troligen ett sädesmagasin.

Husets baksida med tillbyggnad från 2000.

Min nya lilla bil som nu är försäkrad och körklar så fort jag också är det.

Första dagarna i Cavenham 13-15 januari

Flygresa och bussresa från Skavsta till Stansted och vidare till Newmarket gick smidigt trots förseningar. Möttes av Louise som förvånades över att jag bara hade två resväskor och ett handbagage. Skickligt nog lyckades jag packa så att väskorna vägde 15kg + 19kg + 10kg vilket var ett kilo mindre än tillåtet. Gjorde mig mycket stolt.

Hemma hos Louise väntade ett härligt rum med ny säng och jag sov som en stock.

Morgonen därpå tittade jag ut genom fönstret och trodde först att jag såg ett helt fält med ljusa kor men efter att ha gnuggat sömnen ur ögonen insåg jag att det var jättestora grisar. 

 Louise yngste son William i sin rullstol på väg bort för några dagar.

Födelsedagsmiddag för Louise på The Plough. En mysig gammal pub mitt ute på landet. Enorma portioner och god ale. Underbart gott.

Nu är jag otroligt trött av alla intryck och omställningen till mitt nya liv. Gissar att det tar ett tag innan jag landat och vant mig vid vänstertrafik och råkall kyla. Det har varit ovanligt varmt här hela vintern men naturligtvis blev det kallt när jag kom. Runt 0 och strax under. Brrr. Tur att det finns elektriska madrasser. : )

Lägenheten är såld och packad

Alla saker packade i numrerade lådor. Innehållet i alla lådor finns på datorn för att minnas var jag har alla saker för det lär bli omöjligt annars om ett halvår när jag planerar att återvända hem. Att det var så mycket att tänka på innan man lämnar landet var nog tur att jag inte visste. Blanketter som ska fyllas i och myndigheter som ska meddelas. Puh!
Många att ta farväl av och många känslor som blandas med spänning och nervositet.
Nu ska jag lämna Sverige för att under ett halvår bo på landet utanför Cambridge i England hos min barndomsvän Louise. Planen är att vara volontär i Louise skola till att börja med och sedan gå en kurs, CELTA The Certificate in English Language Teaching to Adults, för att därefter arbeta i en skola och undervisa utländska elever i engelska. Fortbildning i kombination med en sabbatstermin.
Tycker det är på tiden att göra något som stimulerar, utvecklar och bryter den vardagliga lunken.
Det är många jag kommer att sakna och längta efter men jag måste våga.
Så nu kastar jag mig ut i äventyret!